Jag försöker gräva mig fram genom en seg dimma för att fånga och tydligare se tankarna och intrycken från Fjällgatan.
Många andra verkar ta in intrycken med en gång och vet snabbt vart de vill ta vägen med arbetet.
Jag åker dit varje morgon som jag är i Göteborg men för mig blir gatan bara mer främmande, svårare att greppa.
Jag läser böcker och på nätet försöker hitta olika vägar att fördjupa mina kunskaper på. Men ämnet känns än så länge för stort och svårgripbart.

Jag jobbar med att få ihop inre känslor för Fjällgatan med yttre information och intryck.

En tanke som fastnat är ändå barnens Fjällgata.

En annan är bilder från konsthallens utställning just nu "Tomorrow always belongs to us".
Just nu är det konstnären Carl Hammouds bilder som känns mest intressanta.